Inlämningsuppgift: NO - Genetik

Uppgift 1: Redogör så utförligt du kan vad DNA är för något.

DNA står för Deoxiribonukleinsyra, DNA finns i allt levande, om det så må vara en räka eller en elefant, finns det i varje levande organism på jorden.
DNA:t är det som bestämmer genomet eller arvsanslaget från dina föräldrar till deras föräldrar till deras föräldrar o.s.v till dig idag, detta gör dig till en helt egen individ att även fast dina föräldrars föräldrar inte har gröna ögon kan det ändå finnas en liten chans att du får det från någon annan i din släkt.
Vetenskapen har bevisat att man är 99,9% lik vem som helst, men med just 1% är du helt unik i ditt eget sätt.

DNA:t finns i kromosomerna, och kromosomerna finns i dina celler, och celler finns överallt i huden eller i köttet. Celler innehåller då först ytterskalet sedan cellmembranet och längst in finns cellkärnan. Kromosomer finns i cellkärnorna, i cellkärnan kan man hitta ungefär 46 kromosomer. Dock i våra könskromosomer finns det bara 23 st kromosomer, för att ifall två personer som har 46 kromosomer skulle få ett barn, skulle det barnet ha 92 kromosomer. Och ifall det barnet skulle få ett barn med nån annan skulle det barnet ha 184 kromosomer. Men vid detta läget har vi inte ens en människa längre, därför har all människor (båda könen) bara 23 könskromosomer. Det finns 22 olika kromosompar som ser identiska ut, men nr 23 och 24 är de kromosomer som bestämmer dit kön, kvinnan har X och manen har Y.

Kvinna producerar bara XX ägg i sina äggstockar medans manen producerar både Y och X spermier, då kan man säga att det är manen som bestämmer könet på barnet, men då måste hans Y spermie var mer dominante än kvinnans ägg. Detta kan man ärva av föräldrarna hur dominanta och recessiva de är, allt kommer från DNA:t.
Kromosomerna är uppbyggda av DNA-molekyler, DNA:t är uppbyggt i små och långa spiraler. Där i dessa spiraler finns det kopplingar mellan DNA:t, det är som ett pussel kan man säga, men de kallas kvävebaser och de är dessa som håller ihop DNA:t.
Det finns olika bokstäver som betyder olika saker, de bokstäverna är A (Adenin), T (Tymin), C (Cytosin) och G (Guanin). Men de har hela tiden samma kombination och byter aldrig plats med varandra, de kombinationer som finns är då A och T sen G och C. Varför man använder sig av det genetiska alfabetet är för att olika bokstavskombinationer ger oss olika egenskaper.
Men ibland kan det variera och det kan hända olyckor t.ex. att en eller flera bokstäver byter plats eller att den helt enkelt inte har någon att para ihop sig med. När då detta inträffar så kallas det för en mutation, den kan antingen vara en dålig mutation eller en bra, som att du kanske får olika färger på ögonen, men också att du kan få en sorts sjukdom i hjärnan som man inte kan ta bort, som en funktionsnedsättning. Men utan att vi hade fått mutationer, så kanske vi aldrig hade utvecklas till människan idag och kanske aldrig kommit någon vart, och aldrig uppfunnit alla saker som vi har. Därför tycker jag personligen att mutation kan vara väldigt coolt, men det är ju synd om dem som får den svåra vägen.

Uppgift 2: På grund av det anlag man föds med så ärver man olika egenskaper från sina föräldrar. Visa och förklara varför det är så.
Jo, detta beror på dominanta(R) och recessiva(r) anlag. Dominanta och recessiva anlag är vad det låter som, de dominanta anlagen betyder att det är större chans att få den genen i ditt DNA från någon av dina föräldrar. De recessiva anlagen betyder att det finns en mindre chans att ärva den genen från dina föräldrar.
Som t.ex. att din mamma kanske har grå ögon färg men din pappa har brun ögonfärg, så ifall det nu är så att din pappa har dominanta gener till att hans barn kan få bruna ögon, finns det en större sannolikhet att du får bruna ögon. Men ifall din mamma också har en dominant gen till att få gråa ögon, är det slumpen som bestämmer och kanske med hjälp från andra anslag som dina föräldrar har.
Men det kan finnas en liten, liten chans att du kan få kanske gröna eller blåa ögon, för att ifall någon av dina mor- eller farföräldrar har den ögonfärgen finns den genen ändå i din mammas eller pappas DNA fast den inte är dominant.
Man kan också såklart ärva många andra saker av sina föräldrar, det är ju givet, eftersom att man kanske kan få kommentarer ifrån släktingar och vänner att man är lik någon i familjen. Det kan gå från hårfärg till din ansiktsform, men det kan också var saker som är mer speciella som t.ex. saker du kan gör.
Att kunna rulla tunga är ärftligt, det kan man inte lära sig ifall man inte har en förälder som kan. Musiksmaken kan också bero mycket på föräldrarna, jag har ärvt mycket av min pappa som då t.ex. min musiksmak (kan vara för att han brukade spela den sortens musik medan jag sov och var vaken, väldigt ofta), jag kan också rulla tungan och det fick jag av min mamma.
Men allt hänger ändå inte på föräldrarna utan det spelar stor roll vad du bor någonstans också och hur klimatet du växer upp i är.
Så ifall du har en enäggstvilling så är ni EXAKT lika i DNA:t och kroppsmässigt när ni föds, men ifall man låter dig bo uppe i Norrland här i Sverige och sätter din tvilling i en familj i Afrika i Cape Town, så skulle ni med åren bli olika på många olika saker.
För då hade du vant dig vid kylan och din kropp hade anpassat sig till det men din tvilling hade anpassat sig till klimatet i Cape Town. Därför när ni skulle möta varandra igen efter många år skulle ni finna många saker olika med varandra, ni har fortfarande samma DNA men ni skulle vara helt olika individer.

Uppgift 3: Redogör för vad man kan använda genetiken till. Finns det etiska aspekt på den genetiska forskningen? Svar så utförligt du kan.
Det finns många saker som man kommit på under de senaste åren inom genetik forskning. En är att man kan enkelt ta reda på vem som kan vara far till et barn, man kan även ta reda på väldigt tidigt ifall man har nån sorts sjukdomsanslag i sitt DNA så att man sen kan få hjälp med det tidigt. Det är väldigt bra för de som kanske lider av dyslexi, så att de kan få hjälp i skolan tidigt och så att de inte behöver bära på bördan så länge utan att veta vad som kan vara konstigt.
Man har också kommit på ett sätt att göra vissa grönsaker immuna mot skadeinsekter eller skadedjur, det man gör är att man tar en cell från grönsaken eller fruktens kärna och lägger sedan in den gen som ger egenskapen man vill ha i grönsaken eller frukten. När detta är gjort så är det bara att plantera ut detta frö så kommer det förhoppningsvis bli som man tänkt sig, risken finns ju att efter några år kommer skadedjuren eller insekterna att ha anpassat sig till detta och kan då börja äta från den sorten ingen.
Genetik kan även hjälpa till när man ska ta reda på vems blod eller spott det är på en brottsplats eftersom att man kolla både fingeravtryck (ifall det finns några) och DNA ur då saliv, blod m.m.
Kloning är en av de största upptäckterna än så länge, och det finns ju bevis på att det går att faktiskt klona en levande organism, och det är ju det kända fåret Dolly som blev klonat.
Kloning går ut på att skapa en exakt kopia av ett visst djur, person, växt m.m, men det kan vara klurigt att förstå.
Först plockar man ut en äggcell sedan ur den plocka man ur de egenskaper man vill ha i den nya klonen, sedan tar man en tom äggcell och sprutar in arvmaterialet med hjälp av en nål som tar ett litet hål på den tomma äggcellen. Med en elektrisk stöt blir ägget så varmt att dem smälter samman så att ägget blir befruktat. Efter detta måste man få tag på en surrogat mamma som kan "ta hand om ägget" och sedan föda det färdiga fostret.