Minikurser i Geografi: Hur uppstår vindar?

 

1. De tropiska zonerna ligger som ett bälte runt hela ekvatorn, på båda sidorna.

2. För att solen står alltid högt där och då värms vädret upp.

3. Vid polar zonerna tar det mycket mer plats för det är ett så stort område och på grund av Jordens lutning kommer solens solstrålar dit men sprider ut sig och därför blir det kallare.

4. Sverige ligger i de tempererade zonerna.

5. Vi har årstider p.g.a att Jordens axel lutar annars skulle vi haft exakt 12 timmars dag och 12 timmars natt och det hade varit samma temperatur på sommaren och vintern, under sommaren lutar norra sidan av Jorden mot solen och det blir varmare här och dom som är på andra sidan har (antagligen) vinter, sen så håller det på så men man fått inte glömma att dagar också springer förbi.

6. Det norra halvklotet på den tempererade zonen.

7. Atmosfären består mest av kväve med 78% med det livgivande syret med 21% .

8. Det hade blivit förödande varmt upp till +85 °C runt ekvatorn och på natten sjunka ända till -140 °C. Det hade helt enkelt inte gått att leva här.

9. Atmosfären som är närmast jordytan kallas troposfären, det är här som moln, regn och vind bildas.

10. Där finns det viktiga ozonet som skyddar oss mot solens starka strålar.

11. Varm luft är lättare än kal luft så de stiger uppåt och under tiden kommer ny luft in där den varma var.

12. Vid ett område där luften stiger uppåt blir det luftrycket lägre, då blir det lågtryck.

13.

14. Sydostasiens vindar värms upp på sommaren och bildar ett stort lågtryck, det betyder att fuktiga vindar blåser in från den Indiska oceanen, dessa vindar kallas för sydvästmonsunen.

15. Åska bildas när molnen är höga, när ett moln når klarare himmel uppstår elektriska spänningar, åskväder som skapas på det här sättet kallas värmeåskväder.

16. Bogor staden finns på ön Java i Indonesien, det är där det förekommer mest åskväder per år på Jorden.

17. Det här exempel ett: Det finns flera anledningar till att vindarna kyls av och ger nederbörd, ett exempel är när en varm och ”fuktig” vind tvingas att stiga när den möter en bergskedja, luften kyls och det börjar regna.

Det här är exempel två: Det kan också börja regna om en kall och en varm vind möts. Då stiger den varma luften upp över den kalla och ger nederbörd när den kyls av, Det kallas för frontregn.

18. Orkaner bildas över hav som är minst 27 grader varma, energikällan för orkaner är den fuktiga och varma havsluften stiger upp och bildar ett moln.


19. De bildas mest på sensommaren då vattnet i haven kan bli tillräckligt varma, det beror också på orkanens kraft, corioliskraften heter den och det beror på jordens rotation. Corioliskraften böjer sig av den fuktiga luften och åker in i orkanen. Och så skapas den virvlande rörelsen.

20. I en orkan så kallad ögat är det ofta vindstilla och blå himmel, en orkan lever så länge den kan få upp varm och fuktig luft slutar den varma och fuktiga luften ”dör” orkanen. Orkaner på land brukar dö inom ett dygn.


21. En orkan dör när den varma och fuktiga luften slutar, en orkan på land dör oftast inom ett dygn.
 
22. Orkaner kallas Cykloner i Indiska oceanen och Taifuner i norra Stilla havet och Orkan kommer från södra Stilla havet och Europa.