Syror och Baser

Syror : pH 0 - 6

Baser : pH 8 - 14

Neutral : pH 7

-------------------------

Starka syror : H2SO4 är starkt frätande

Svaga syror : Mjölksyra ocg citron syra

(CO2 + H2O –> H+ + CO2-)

Svaga baser : Bikarbonat

Starka baser : NaOH

-------------------------

Indikatorer

• BTB (bara tre färger)
• pH – papper (alla färger) (2)
• pH mätare (best resultat) (1)
• Lackmuspapper
• Fenoftalein

(Människans pH är 7,40 ifall det kommer bara en liten bit år båda hållen, blir vi JÄTTE sjuka)

--------------------------

Jon – Kan vara både positiv och negativ, en positiv jon är en vätejon och sen negativ är Hydroxidjon.
Elektron – Är negativt laddad
Neutron – Är neutralt laddad
Proton – Är positivt laddad

NH3 – Ammoniak

NaOH – Natriumhydroxid, en strak bas

------------------------

Jonföreningar

Salter

HCL + NaOH –> +Na + CL- = Torkar - NaCL (j)

HCL + saltsyra

Ensymer, kraft och syra hjälper till att

Saltsyra - HCL - Syra
Natriumhydroxid - NaOH - Bas

Salt = NaCL –> (Na+) + (CL-)
Gips = CaSO4 –> (Ca2+)

----------------------

1.Vilka pH kan en bas ha, skriv ner ett bas medel?
Svar: Bikarbonat, pH8 - 14

2. Vilka pH kan en syra ha, skriv ner ett syr medel?
Svar: Saltsyra, citronsyra och mjölksyra, pH0 - 6

3. Vilket pH har vatten?
Svar: pH7

4. Ge exempel på salt som vi använder, förkortning också.
Svar: Salt NaCL

5. Vad händer ifall man blandar Natriumhydroxid och saltsyra?
Svar: HCL + NaOH –> (+Na) + (CL-) , och processen heter Neutraliserar.

Fysik Nationella Prov (ej klar)

1. Solen är vår närmaste stjärna. Ur vilket av alternativen A-E bildas en stjärna?

A. En asteroid 
B. Ett svart hål 
C. En komet 
D. En vit dvärg 
E. Ett gasmoln

Svar: Stjärnor bildas ur ett gasmoln.

2. Funktionen hos en gunga bygger på energiomvandlingar. Lägesenergi omvandlas till rörelseenergi och tvärt om.

I vilken av punkterna A-E är rörelseenergin störst?

Svar: Punkt C.

3. Vilket av alternativen A-E beskriver bäst begreppet ström? 

A. Den mängd elektroner som passerar i en ledare per tidsenhet. 
B. Det som bromsar elektroner i en ledare. 
C. Det som driver elektroner framåt i en ledare. 
D. Den förmåga elektroner i en ledare har att bilda ett magnetfält. 
E. Den värmeenergi som elektroner bildar i en ledare.

Svar: Vet inte.

4. På nyårsafton står Moa och tittar på ett fyrverkeri på långt håll. Hon ser ljuset från fyrverkeriet innan hon hör ljudet. Förklara varför. 

Svar: Det är för att ljuset färdas snabbare genom lyften en vad ljudet gör. Ljud har mer motstånd än vad ljus har, på en sekund kan ljuset färdas ungefär 7 varv runt jorden. Ljud skapar också tryckvågor som vi människor inte kan se, men vi kan göra det möjligt ifall man tar en bas och häller socker eller sand eller nått annat löst pulver av slag i den, och man höjer ljudet han man se hur sockret studsar från ljudvågorna.

5. Nanoteknik används bland annat för att skapa vattenavvisande ytor på kläder och beläggningar på stekpannor. Nanoteknik är en tillämpning inom fysik. Vilket av påståendena A-D beskriver bäst vad nanoteknik innebär? 

A. Nanoteknik handlar om att kunna förändra material på atomnivå. 
B. Nanoteknik handlar om att kunna få ämnen att byta fas. 
C. Nanoteknik handlar om att kunna framställa nya grundämnen. 
D. Nanoteknik handlar om att kunna skapa elektroner. 

Svar: Jag skulle välja A.

6. Julia ska montera belysning i en kaninbur. Bilden visar fyra kopplingsscheman A-D.

Vilket kopplingsschema A-D ska Julia använda för att lamporna ska lysa så starkt som möjligt? Motivera. 

Svar:

http://www5.edusci.umu.se/np/AP-info/vt13/A1_Fysik.pdf

Inlämningsuppgift: NO - Genetik

Uppgift 1: Redogör så utförligt du kan vad DNA är för något.

DNA står för Deoxiribonukleinsyra, DNA finns i allt levande, om det så må vara en räka eller en elefant, finns det i varje levande organism på jorden.
DNA:t är det som bestämmer genomet eller arvsanslaget från dina föräldrar till deras föräldrar till deras föräldrar o.s.v till dig idag, detta gör dig till en helt egen individ att även fast dina föräldrars föräldrar inte har gröna ögon kan det ändå finnas en liten chans att du får det från någon annan i din släkt.
Vetenskapen har bevisat att man är 99,9% lik vem som helst, men med just 1% är du helt unik i ditt eget sätt.

DNA:t finns i kromosomerna, och kromosomerna finns i dina celler, och celler finns överallt i huden eller i köttet. Celler innehåller då först ytterskalet sedan cellmembranet och längst in finns cellkärnan. Kromosomer finns i cellkärnorna, i cellkärnan kan man hitta ungefär 46 kromosomer. Dock i våra könskromosomer finns det bara 23 st kromosomer, för att ifall två personer som har 46 kromosomer skulle få ett barn, skulle det barnet ha 92 kromosomer. Och ifall det barnet skulle få ett barn med nån annan skulle det barnet ha 184 kromosomer. Men vid detta läget har vi inte ens en människa längre, därför har all människor (båda könen) bara 23 könskromosomer. Det finns 22 olika kromosompar som ser identiska ut, men nr 23 och 24 är de kromosomer som bestämmer dit kön, kvinnan har X och manen har Y.

Kvinna producerar bara XX ägg i sina äggstockar medans manen producerar både Y och X spermier, då kan man säga att det är manen som bestämmer könet på barnet, men då måste hans Y spermie var mer dominante än kvinnans ägg. Detta kan man ärva av föräldrarna hur dominanta och recessiva de är, allt kommer från DNA:t.
Kromosomerna är uppbyggda av DNA-molekyler, DNA:t är uppbyggt i små och långa spiraler. Där i dessa spiraler finns det kopplingar mellan DNA:t, det är som ett pussel kan man säga, men de kallas kvävebaser och de är dessa som håller ihop DNA:t.
Det finns olika bokstäver som betyder olika saker, de bokstäverna är A (Adenin), T (Tymin), C (Cytosin) och G (Guanin). Men de har hela tiden samma kombination och byter aldrig plats med varandra, de kombinationer som finns är då A och T sen G och C. Varför man använder sig av det genetiska alfabetet är för att olika bokstavskombinationer ger oss olika egenskaper.
Men ibland kan det variera och det kan hända olyckor t.ex. att en eller flera bokstäver byter plats eller att den helt enkelt inte har någon att para ihop sig med. När då detta inträffar så kallas det för en mutation, den kan antingen vara en dålig mutation eller en bra, som att du kanske får olika färger på ögonen, men också att du kan få en sorts sjukdom i hjärnan som man inte kan ta bort, som en funktionsnedsättning. Men utan att vi hade fått mutationer, så kanske vi aldrig hade utvecklas till människan idag och kanske aldrig kommit någon vart, och aldrig uppfunnit alla saker som vi har. Därför tycker jag personligen att mutation kan vara väldigt coolt, men det är ju synd om dem som får den svåra vägen.

Uppgift 2: På grund av det anlag man föds med så ärver man olika egenskaper från sina föräldrar. Visa och förklara varför det är så.
Jo, detta beror på dominanta(R) och recessiva(r) anlag. Dominanta och recessiva anlag är vad det låter som, de dominanta anlagen betyder att det är större chans att få den genen i ditt DNA från någon av dina föräldrar. De recessiva anlagen betyder att det finns en mindre chans att ärva den genen från dina föräldrar.
Som t.ex. att din mamma kanske har grå ögon färg men din pappa har brun ögonfärg, så ifall det nu är så att din pappa har dominanta gener till att hans barn kan få bruna ögon, finns det en större sannolikhet att du får bruna ögon. Men ifall din mamma också har en dominant gen till att få gråa ögon, är det slumpen som bestämmer och kanske med hjälp från andra anslag som dina föräldrar har.
Men det kan finnas en liten, liten chans att du kan få kanske gröna eller blåa ögon, för att ifall någon av dina mor- eller farföräldrar har den ögonfärgen finns den genen ändå i din mammas eller pappas DNA fast den inte är dominant.
Man kan också såklart ärva många andra saker av sina föräldrar, det är ju givet, eftersom att man kanske kan få kommentarer ifrån släktingar och vänner att man är lik någon i familjen. Det kan gå från hårfärg till din ansiktsform, men det kan också var saker som är mer speciella som t.ex. saker du kan gör.
Att kunna rulla tunga är ärftligt, det kan man inte lära sig ifall man inte har en förälder som kan. Musiksmaken kan också bero mycket på föräldrarna, jag har ärvt mycket av min pappa som då t.ex. min musiksmak (kan vara för att han brukade spela den sortens musik medan jag sov och var vaken, väldigt ofta), jag kan också rulla tungan och det fick jag av min mamma.
Men allt hänger ändå inte på föräldrarna utan det spelar stor roll vad du bor någonstans också och hur klimatet du växer upp i är.
Så ifall du har en enäggstvilling så är ni EXAKT lika i DNA:t och kroppsmässigt när ni föds, men ifall man låter dig bo uppe i Norrland här i Sverige och sätter din tvilling i en familj i Afrika i Cape Town, så skulle ni med åren bli olika på många olika saker.
För då hade du vant dig vid kylan och din kropp hade anpassat sig till det men din tvilling hade anpassat sig till klimatet i Cape Town. Därför när ni skulle möta varandra igen efter många år skulle ni finna många saker olika med varandra, ni har fortfarande samma DNA men ni skulle vara helt olika individer.

Uppgift 3: Redogör för vad man kan använda genetiken till. Finns det etiska aspekt på den genetiska forskningen? Svar så utförligt du kan.
Det finns många saker som man kommit på under de senaste åren inom genetik forskning. En är att man kan enkelt ta reda på vem som kan vara far till et barn, man kan även ta reda på väldigt tidigt ifall man har nån sorts sjukdomsanslag i sitt DNA så att man sen kan få hjälp med det tidigt. Det är väldigt bra för de som kanske lider av dyslexi, så att de kan få hjälp i skolan tidigt och så att de inte behöver bära på bördan så länge utan att veta vad som kan vara konstigt.
Man har också kommit på ett sätt att göra vissa grönsaker immuna mot skadeinsekter eller skadedjur, det man gör är att man tar en cell från grönsaken eller fruktens kärna och lägger sedan in den gen som ger egenskapen man vill ha i grönsaken eller frukten. När detta är gjort så är det bara att plantera ut detta frö så kommer det förhoppningsvis bli som man tänkt sig, risken finns ju att efter några år kommer skadedjuren eller insekterna att ha anpassat sig till detta och kan då börja äta från den sorten ingen.
Genetik kan även hjälpa till när man ska ta reda på vems blod eller spott det är på en brottsplats eftersom att man kolla både fingeravtryck (ifall det finns några) och DNA ur då saliv, blod m.m.
Kloning är en av de största upptäckterna än så länge, och det finns ju bevis på att det går att faktiskt klona en levande organism, och det är ju det kända fåret Dolly som blev klonat.
Kloning går ut på att skapa en exakt kopia av ett visst djur, person, växt m.m, men det kan vara klurigt att förstå.
Först plockar man ut en äggcell sedan ur den plocka man ur de egenskaper man vill ha i den nya klonen, sedan tar man en tom äggcell och sprutar in arvmaterialet med hjälp av en nål som tar ett litet hål på den tomma äggcellen. Med en elektrisk stöt blir ägget så varmt att dem smälter samman så att ägget blir befruktat. Efter detta måste man få tag på en surrogat mamma som kan "ta hand om ägget" och sedan föda det färdiga fostret.

LAB: Ägget I E-Kolven

Hypotes: Jag tror att när vi sätter i det skalade ägget i e-kolven med varmt vatten i, kommer nog ägget kapa ett vakuum och sugas ner. Men sen tror jag också att luften som blir fast i e-kolven kommer vilja ta sig ut, och då tror jag att eggat kan "förstöras", eller gå av på mitten så att luft kan sippra ut.

Utförande: Först tog vi ett kokt ägg och skalade av skalet. Sedan letade vi upp en e-kolv och fyllde den med 200ml kokt vatten, sedan satte vi ner spetsen av ägget i öppningen av e-kolven. Sedan fick vi vänta väldigt länge på att nått skulle hända men helt plötsligt så såg vi att det hade skapats ett vakuum i e-kolven och då sögs ägget neråt tills det sprack på mitten och gick av. Vi hjälpte till lite i slutet också så vi tryckte ner ägget med fingrarna

Kemikalier och Material: En e-kolv, ett kokt ägg och kokt vatten.

Resultat: Resultatet blev att ägget sakta men säkert sjönk ner i e-kolven, p.g.a att det blev ett vakuum (ett sug, som i en dammsugare) inuti e-kolven.

Slutsats: Det blev ett vakuum i flaskan för att när man värmer upp vattnet och ett börjar stiga vattenånga, så betyder det att i fast form rör sig molekylerna i vattnet inta lika mycket, men värmer man upp dem rör de sig mycket mer och kommer längre ifrån varandra och de vill iväg och ut i luften. Men när man då täpper igen utgången, som i detta fallet med ett ägg, så kommer de ingen stans, och då skapas ett vakuum i e-kolven som får ägget att sugas in, neråt, när detta händer blir vattnet kallare för att molekylerna får mindre och mindre plats och rör sig då inte lika mycket.
Vårt ägg gick neråt väldigt långsamt så i slutet av lektionen fick vi hjälpa till att trycka på så att det skulle sjunka in i e-kolven, och när det hände skapades ett plop eller slurp ljud som då var luften som fyllde upp e-kolven igen med ny luft så den andra kunde komma ut, som när man släpper ut luft från lungorna när man kanske har dykt i en bassäng.

Felkällor: Jag tror att varför det gick så långsamt för vårt ägg att tryckas ner var kanske för att vi hade hällt i lite för mycket vatten, eller att vårt vatten svalnade väldigt snabbt.

Syfte: Lära oss om volymer vid olika temperaturer. Ta reda på vad som kommer hända med ägget och varför det händer.

Lab Kompis: Donika

LAB: DNA från en Kiwi

Hypotes: Jag tycker att det är lite konstigt att vi ska ta DNA från en kiwi, jag undrar ens om det går, för ifall man plockat frukten från trädet eller busken så dör väll frukten?
Sen undrar jag också om man kan verkligen plocka upp DNA på en glasstav.
Jag tror att när vi har hällt i diskmedlet på kiwin, så kommer vi kunna se väldigt många celler, eftersom att de delas upp och blir till jätte många små DNA bitar, ock då ser man DNA:t.

Utförande: Vi började med att gröpa ur ena halvan av kiwin som vi skärt i halvor. Sedan mosade vi kiwin så mycket vi kunde med hjälp av en sked. När vi gjort det så tog vi en bägare och i den hällde vi först i 5ml diskmedel och späde sedan ut det med 50ml vatten. Sedan tog vi och blandade fruktmossen med vår blandning av diskmedel och vatten, sedan blandade vi ihop det lite och la till en nypa salt och blandade så mycket vi kunde (inte hårt då så klart), och såg till att det var ordentligt gjort. under den tiden då vi skulle vänta på att det skulle värka så skulle vi hålla blandningen så kall som vi möjligtvis kunde, så då gick jag ut och hämtade en stor klump med snö och lade ner den runtom bägaren med blandningen i.

Efter detta så skulle vi filtrera bort alla kärnor och det fruktkött som var kvar, eftersom att det kommer vara i vägen när vi ska kolla på DNAt, så då fick vi leta upp en till liten bägare, en tratt och ett filteringspapper. Vi hällde ner lite av kiwin i tratten och väntade på att det skulle filtreras. När vi hade fått 20ml filtrerad kiwi saft hällde vi i lika mycket T-sprit, vi hällde i den mycket försiktigt så att vi inte skulle förstöra satssen, så vi hällde den mot kanten av bägaren.

När vi hade gjort det så kunde man se att det fans en slags gega som uppståt, och i den fanns det små bubblor eller prickar, vi fick senare reda på att det var den gegan som var DNAt.

Kemikalier och Material: En halv Kiwi (utan skal), iskall T-sprit, koksalt, diskmedel, 100ml bägare, en tratt, filteringspapper, mätglas, en pinne eller potatissticka och en sked.

Resultat: Resultatet blev att vi fick fram och såg kiwins DNA. Men tyvärr kunde vi inte få upp DNAt på pinnen, men vi såg det.

Felkällor: Vi fick inga felkällor, allting gick bra från start tyckte jag. Men vi kunde inte få upp

Lab kompis: Donika

Genetik

1

a)  Vilka två faktorer formar en individs egenskaper

Svar: Miljön man bor i och arvet av sina föräldrar m.m.

b)  Var i cellen finns våra arvsanlag?

Svar: De finns i cellkärnorna där vi har kromosomer, som är uppbyggda av DNA-molekyler.

c)  Vad är DNA?

Svar: DNA är det som finns i kromosomerna i våra celler. Det är DNA:t som bär vår genetiska information och bestämmer vem just en personen är. DNA finns i alla levande organismer.

d)  Hur många kromosomer finns det oftast i en människocell?

Svar: Det finns (ungefär) alltid 46 kromosomer i varje cellkärna.

e)  Ser alla kromosompar i cellen lika ut?

Svar: Alla de som är fram till 22 ser likadana ut men inte de sista. Kromosom 23 och 24 är dom som bestämmer ifall vi är pojke eller flicka

f) VEM ÄR DU LIK?

- Ge exempel på minst två egenskaper som du har ärvt från mamma och två från pappa. - Kan du komma på några egenskaper som du har själv men inte tycker att du ärvt från någon av dina föräldrar?

- Hur kan du ha fått de egenskaperna? 

Svar: Jag kan rulla tungan, det har jag ärvt från min mamma. Jag har ärvt min hårfärg från båda mina föräldrar, pappa super blond när han var liten, samma med min mamma, men jag har nog mer av pappas färg än mammas. Jag har också ärvt min ögon färg av min pappa, fast mina ögon är mer klarare och havs blå än pappas.

Ifall jag tänker efter har jag ärvt väldigt mycket från min pappas sida, jag har mycket som liknar honom.

Källor: https://www.youtube.com/watch?v=UPLf_bGU3xU

2

a) Vilka bokstäver finns i det genetiska alfabetet?
Svar: Bokstäverna som finns i det genetiska alfabete är A, C, T och G, det finns också bokstaven U men den ser man inte ofta och använda i speciella tillfällen. Och A är alltid tillsammans med T, och G är alltid med C.

b)  Hur stor del av ditt DNA är identiskt med den personens DNA som sitter bredvid dig?

Svar: Upp till 99,9%.

c)  Vad består byggstenarna av i proteiner?

Svar: De består av Aminosyror (A, C, T, G och U).

d)  Vad använder kroppen proteiner till?

Svar: Kroppen behöver protein för att kunna byggas upp ingen, och det är med i processen när vi ska kunna få energi till kroppen. Ett bra exempel är när vi sover, då behöver kroppen proteiner.

e)  Hur kan bokstäverna i det genetiska alfabetet ge olika sorters information?

Svar: Olika kombinationen av hur de olika bokstäverna sitter ger oss olika egenskaper och avgör ifall du är mer djur eller mer människa.

f)  Ta reda på hur stor andel gener du har gemensamt med en schimpans, en elefant och en banan.

Svar: Med schimpansen har vi 99%, bananen 50%, gris 80% och katt 90%.

g)  Ange någon anledning till att alla djur har en stor andel gener som är lika.
Svar: Det är p.g.a att i evolutionens teori så har vi alla kommit från samma art i början, sedan har den splittrats mer och evolutionernas till något annat, och p.g.a det så har vi alla likheter i våra gener.

Källor: https://www.youtube.com/watch?v=1-iMN4FhI2U

3

a) Vad är en mutation?
Svar: En mutation är när en av bokstäverna försvinner från sin vanliga plats, som att A istället som skulle var med ett T, sätter ihop sig med ett C istället, då blir det en mutation.

b) De flesta mutationer är skadliga. Förklara varför de ändå är viktiga.

Svar: För att utan detta så skulle djur och växter aldrig kunna evolutionerna, och evolutionen som fört oss fram till idag skulle inte finnas.

c) Vilken sorts celldelning ger upphov till vanliga celler i kroppen?
Svar: Mitos är det.

d) Vad kallas den celldelning som ger upphov till ägg och spermier?
Svar: Det kallas Reduktionsdelning (meios).

e) Hur många kromosomer innehåller ett ägg eller en spermie från en människa?
Svar: Ungefär 23st.

f) Förklara varför ägg och spermier har just det antalet kromosomer.
Svar: För att alla människor har vanligtvis har 46 kromosomer. Så när två personer får barn får alltså deras barn 92 kromosomer, och när det barnet får ett eget barn får det barnet 184 kromosomer. Men redan då så är det inte en människa lägre, så därför har vi bara 23 kromosomer i våra ägg och spermier.

Källor: https://www.youtube.com/watch?v=r6lX7RsYcxQ
              http://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%B6nskromosom

4

a)  Vad menas med dominanta och recessiva(svaga) anlag?
Svar: De dominanta är de mer starkare anlagen och man skriver ett stort R. Medan recessiva är de mer svaga anlagen, och de skriver man som ett litet r. dominanta anslag får man också från en av föräldrarna, medan recessiva får man av båda.

b)  Gör ett korsningsschema med en brunögd förälder som har anlagen Rr och den andra föräldern är blåögd med anlagen Rr. Hur stor är chansen att paret får ett brunögt barn?
Svar: Det är 50% chans.

c)  Tror du det är möjligt att två blåögda föräldrar kan få ett brunögt barn? Förklara hur du resonerar.
Svar: Ja det tror jag, för att ifall någon av föräldrarna har en nära släkting som deras egna föräldrar, och någon av dem har bruna ögon så har ju föräldern ärv en liten del av det och då är det en liten chans att det kan hända.

d)  I vilken kromosom har man en förändring om man har den ärftliga sjukdomen ALS?
Svar:  I kromosom 21, som kan vara ALS.

e)  Vart sitter anlaget för färgblindhet?
Svar: I kromosom X, som är färgblindhet.

f)  Vilka könskromosomer bildas i äggceller? Och vilka könskromosomer bildas i spermier?
Svar: I ägg bildas enbart X kromosomer, och i spermier både X och Y kromosomer, då betyder det att det är faderns som "bestämmer" ifall det ska vara en pojke eller flicka.

g)  Kluring: Färgblindhet är vanligare hos män än hos kvinnor. Ta reda på varför det är så. 
Svar: Det är p.g.a att ifall detta ska vissas så måste två kvinnor ha två "skadade" X.kromosomer, för att egenskapen ska visas. Den friska X kromosomen dominerar över den sjuka. Men ifall det är en man så räcker det med bara med en X kromosom som är "skadad" (eftersom att X är dominant över Y) för att man ska se nått.

Källor: https://www.youtube.com/watch?v=cnqZNusPk9I

5

a)  Försök att förklara hur genteknik går till.
Svar: Ifall vi ska ta ett exempel, så kan man ta ut en gen från en bakterie som man vill en speciell äpple sort ska få. Då tar man ute eller klipper ut de gener man vill ha med hjälp av enzymer eller protein, och placerar sedan in den i den speciella äpple sorten.

b)  Vad står förkortningen GMO för?
Svar: Det står för Genmodifierad.

c)  Forskarna har genmodifierat sockermajs så att den producerar ett gift som dödar skadeinsekter. Vilka är för- och nackdelarna med detta?
Se: http://www.bionetonline.org/svenska/content/ff_cont3.htm
Svar: Fördelen är nog att allt annat i omgivningen av majsfälten inte behöver bli besprutade av massa kemikalier, plus att bonden inte behöver betala nått extra för något medel. Och han behöver inte heller bli skada själv c h han får nog farm friskare majs.
Nackdelarna är att insekterna kommer under tiden att evolutionernas till att bli resistenta mot detta gift och kunna äta på majsen ändå, plus att de djur och insekter som äter skadeinsekterna kan dö av giftet också.

d)  Ge olika exempel på vad man kan använda genteknik till.
Svar: Man kan använda det när man ska hitta DNA på en brottsplats eller när man ska försöka få reda på vem pappan (eller mamman) kan vara till ett barn., med hjälp av barnets DNA.

e)  Förklara vad kloning är för något.
Svar: När man klonar något så betyder det att man gör en exakt kopia av något, det har exakt samma massa och DNA celler.
Det första man gör är att man plockar ut en äggcell och ur den plockar man det man vill ha, sedan skickar man man vidare alla sina arvmaterial i det tomma ägget som med en elektrisk stöt av värmen smälta isamman så det blir befruktat, sedan får man hitta en surrogatmamma ta han om ägget och föda fostret.

f)  Bläddra fram till 3:25 i videon. Välj ut två frågor att fundera över, skriv ned hur du resonerar.
Svar: 

Källor: https://www.youtube.com/watch?v=yA9yxPbCR9Q

Frågor på Atomfysik

Vad är en atom?
Svar: Är det minsta av alla grundämnen, en atom är uppbygd av en neutron, en elektron och en proton.

Vad är ett grundämne?

Svar: Ett grundämne är ett ämne som har samma atomnummer på alla atom, eller då att man har samma protoner i atomkärnan.

Ungefär hur många grundämnen finns det?

Svar: Inom det periodiska systemet finns det 18 grupper och 8 perioder kan man säga men det finns sammanlagt 118 st. 

Vilka är det tre ”byggstenarna” som tillsammans bildar atomer av olika slag?

Svar: De tre "byggstenarna" är Neutroner, Protoner och Elektroner.

Vilka elektriska laddningar har de olika partiklarna i atomen?

Svar: En Elektorn är negativ (-), en Proton är positiv (+) och en Neutron är neutral (-/+)

Atomen har en kärna men det mesta av atomens volym utgörs av …
Svar: Vakuum, eller som ett tomrum med inte luft eller nått i det.

Vilket är det lättaste (enklaste) grundämnet?

Svar: Det är Väte som är det så kallade "lättaste ämnet".

Trots att alla grundämnen består av samma tre sorters partiklar (byggstenar), fast i olika antal, är deras egenskaper väldigt olika. Vad är det som avgör vilka kemiska egenskaper ett grundämne har?

Svar: Det som avgör de kemiska egenskaperna i grundämnena är alla elementarpartiklarna.

Ett grundämne kan finnas i olika isotoper. Vad är en isotop och vad skiljer vätets tre isotoper åt?

Svar: En isotop är ett grundämne som har olika många neutroner i sig som t.ex. Kol har 13 st.

Vissa grundämnen (och en del ämnens isotoper) är radioaktiva. Vad innebär det?

Svar: Det betyder att atomerna i grundämnet är ostabila och rör sig/vibrerar väldigt mycket, och när de gör det så kallas det att de faller sönder och "skjuts" ut, och det som "skjuts" ut är då strålning och radioaktivitet. Och så håller det på tills atomerna blir lugnare och stabilare, då sluttar den att falla sönder, då betyder det också att det fortfarande kan var radioaktivt men inte så att det kan skada.

Vad betyder ordet ”radio”?

Svar: Radio är när en atom eller en isotop sänder ut antingen alfastrålning, betastrålning eller gammastrålning.

Vilken nytta kan man ha av joniserande (radioaktiv) strålning inom t.ex. medicinen?

Svar: Man använder den är man tar bort cancer från smittande människor, man får ju gå på efter behandling och så för man får radioaktivt i sig men man klarar sig. Man använder det också när man ska röntga ben och se ifall nått är brutet, som hos tandläkaren eller hos doktorn, då går de altid ut ur rummet, det är ju för att de inte ska bli "träffade" av strålningen.

Vad menas med bakgrundsstrålning?

Svar: Det menas med att det finns strålning kvar sedan Big Bag inträffade och skapade universum. Man har kunnat mäta det i rymden, och den kommer aldrig att försvinna.

Vilket ämnes atomkärna är den mest stabila av alla?

Svar: Det är Väte.

Vilket ämne används som bränsle i kärnkraftverk?
Svar: Man använder ämnet Uran.

Vanligt (naturligt) uran innehåller en för liten andel av isotopen uran-235. Vad kallas processen där man ökar andelen uran?

Svar: Den processen kallas anrikning.

Hur många kärnkraftverk och -reaktorer finns det i Sverige?

Svar: Det fins tre av dem idag de brukade finnas fyra, men de fick problem med en av reaktorerna så den lades ner, de tre vi har heter Oskarhamn, Forsmark och Ringhals. Sedan har vi tio stycken reaktorer nu.

Hur ska det högaktiva avfallet från kärnkraften förvaras i framtiden?

Svar: Man tror och tänker sig att man ska förvara det i ett bergrum.

Förklara begreppen fission och fusion inom kärnfysik.

Svar: Fission är när man klyver någonting, som när man klyver en atomkärna, och fusion menas kärnsammanslagning. T.ex. atombomben håller på med fission medans vätebomben bygger upp på fusion.

Ett Radioaktivt Ämne (Fördjupning i Platina)

• Förklara kort vad ett radioaktivt ämne är för något.
Svar: Det är ämnen som vars atomkärnor faller sönder och bildar mindre atomkärnor, som då blir nya/andra ämnen. Det fortsätter att vara instabilt tills det har skapats till ett ämne som är mer stabilare, och som inte är radioaktivt, så att atomkärnan blir stabil.

Fördjupning - Platina

• Ta reda på den kemiska beteckningen för ämnet, samt masstal och atomnummer.
Svar: Beteckningen är Pt, masstalet är 195 och atomnummert är 78.

• Ta reda på hur många isotoper det finns för detta grundämne. (http://sv.wikipedia.org/wiki/Isotoptabell)
Svar: I Platina finns det 9 isotoper.

• Ta reda på vem upptäckaren är och när det upptäcktes.
Svar: Man säger att platina läge hade använts av indianerna i Central och Sydamerika. Man hittade skrifter från 1557 skrivna av Julius Ceasar, om att en mystisk metall förekom i Centralamerikas gruvor. Men de säkraste källorna är när Antonio de Ulloa 1735 hittade det i Sydamerika och också av engelsmannen Charles Wood år 1741.

• Ge ett exempel på ett radioaktivt sönderfall av ämnet, beskriv vad som händer med hjälp av de kemiska tecken, vilket nytt ämne bildas? Är detta också radioaktivt?
Svar: Ifall Platinan skickar ut Alfastrålning, blir det till ämnet Osmium. Osmium kan var giftigt, det beror på att när Osmium och syre blandas osmiumtetroxid. Som kan i för stora mängder vara dödligt, osmiumtetroxid har också benämnts som världens giftigaste gasförening.
Ifall Platinan skickar ut Gammastrålning så bildar det ämnet Iridium. Iridium är från det latinska "iris" som är "regnbåge", detta passar väldigt bra för att salterna i Iridium är väldigt färgstarka.
Om Platina skickar ut Betastrålning så blir det till Guld, men det är väldigt, väldigt ovanligt.

• Skriv en kort sammanfattning om sönderfallet hos ditt grundämne. (Är det alfa-, beta - eller gammastrålning?)
Svar: Ämnet Platina är en väldigt stabil isotop, med hela 117 neutroner, så Platina ger inte ifrån sig strålning.

• Beskriv de olika isotopernas halveringstid och förklara även vad detta innebär.
Svar: Ifall det är Alfastrålning så tar det ungefär ett år för den att halveras. Gammastrålning är 50 år, och Betastrålning är 198913 timmar. Halveringstiden är var det tar för ett ämne att bli hälften så mycket av var det var i början. Halveringstiden är olika från ämne till ämne, ifall vi hade 10 från början å är det bara 5 kvar när halveringstiden är över.

• Ta reda på mer om ämnet, var/när används det i vardagliga sammanhang?
Svar: Det används i kemiska apparater som t.e.x. i tand vård. Dom använder också det i smycken. Platina är en vit metall. Det heter Platina för att det betyder litet silver på spanska. När man gör ett smycke så är det Platina som är det dyraste.

• Övrigt?


http://www.learnify.se/Learnifyer/ObjectResources/a7b5632e-1893-4805-9ddd-e130b6178c80/06_10.html

http://www.ptable.com/?lang=sv
http://sv.wikipedia.org/wiki/Platina
http://sv.wikipedia.org/wiki/Osmium
http://sv.wikipedia.org/wiki/Iridium

Radioaktivitet och Strålning (ej klar!)

http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=3&article=V5629

03:43

1895 wilhelm röntgen experimenterade med vad som händer när man lägger en hög elektrisk spänning över elektroder i ett gasfyllt rör. det röret blev floreserande och gav ifråns sig ett grönt självlysande ljus. och på en ljus skänslig skärm längre bort reflekterade den ljuset, t.o.m när han la äver ett tjokt papper på röret så lyste fortfanarde skärmen. han förståd sen att det gav ifrån sig osynlig strålning, som fick namnet röntgenstrålar.
röntgenstrålar kan tränga igenom det mesta, och wilhelm var den första som tog en röntgenbild, bilden var på hans hustrus hand.

år 1996 testade Henri Becquerel olika uran salter som blev självlusande eller et svårare ord, de blev forforsierade av att de blevt lysta av soljus. Stenarna på verkade en fotografisk plåt som lindats in i tjockt papper, så han trode det var soljuset som får uranet att utge rönkenstrålning. men när han hade haft icke forforsierande uran salt nära en fotografisk plåt, fik den ändå ett tydligt mönster. urante gav ifrån sig strålning även om det inte var forforsierat.

år 1898 kom marie curie på att det många fler ämnen som gav ifrån sig strålning. med hjälp av maken kunde dem isolera radium. radium var ett starkt radioaktivt ämne och kom från uraninit. marie myntade ut uttrycket radioaktivitet, det var att atomkärnan spontant sönderfaller och utsänder då strålning.

Ernst Rutherford kom på att det finns tre olika sorters strålning, alpha, beta och gamma.

Atomfysik - Halveringstid och bra Radioaktivitet?

Vad är halveringstid?
Svar: Halveringstid är den tiden som det tar för ett ämne att bli hälften så mycket som det var från början, under halveringstiden släpper t.ex. ämnet polonimu-210 ifrån sig sin strålning och sin radioaktoivitet. Så sen när det ungefär har gått 20 veckor är halveringstiden "slut" (det är olika från ämne till ämne om hur lång halveringstiden är), det är då man bara har hälften så många polonimu-210 kvar. Vi kanske hade tio stycken från början men efter halveringstiden så har vi bara fem stycken kvar av det ämnet.

Hur kan man utnyttja radioaktivitet till något positivt och användbart?
Svar: Det finns väldigt många olika saker som är bra med radioaktivitet, första är t.ex. brandvarnare. Brandvarnare innehåller ett radioaktivt ämne som känner av rökpartiklarna i luften ifall det börjar brinna.
Man använder också radioaktivitet som medicin. När man har cancer kan man stoppa spridningen i kroppen med hjälp av radioaktiv strålning.
Vi använder radioaktiva isotoper i gödningsmedel, på så sätt kan man studera växterna, och deras olika kemikalier.
Vi mäter också med hjälp av radioaktivitet hur gammalt ett föremål eller en växt kan vara. Det heter Kol-14 metoden. Det innebär att ifall man vet var strålningen var för länge sedan (i luften), och hur den är idag, kan man räkna ut hur gammalt föremålet är.

KÄLLA: Fysikboken

Radioaktivitet Film (Intressant och frågor)

Kan verkligen en filt eller en tidning skydda dig mot en atombomb? Eller är det bara vad man trodde på den tiden?

Tester på atombomber skede i stilla havet, var det inte farligt, eller tänkte man inte på fiskarna och de andra djuren. Människorna i Sverige var rädda för att det kunde komma in till oss, politiker fick försöka hålla lugnet och ha kontroll.

Det tyngsta ämnet Uran "ramlar ner från en sönderfalls trappa" tills det har blivit ett stabilare ämne, och att det inte längre har någon större risk att frigöra atomer m.m. För varje trappsteg ramlar/skutts strålning ut, det är den strålningen som Marie Curie kallar för radioaktivitet.

Man använder strålning flitigt idag, men doktorerna (eller patienterna) riskerar ingen stor fara för att föra in strålning till någon med bara händerna, utan har faktiskt blyvägar som skydd. (Detta visste jag inte!!)

Närbestrålning - Man "sprutar" in strålning nära tumören, där den sitter eller där den satt innan. Denna metoden kallas Brakyterapi i Sverige.

Varför hade de använt brunnen som innehöll radioaktivt vatten till dricksvatten? Hade det radioaktiva gått väck? Och vad händer om ett kommunalt vatten är radioaktivt? Hur silar man bort radioaktiviteten i vattnet?

Det tar 1620 år för radium att dela på/halvera sig.

Film: http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=3&article=U102691-01

Begrepp på Radioaktivitet

Radioaktivitet - Radioaktivitet är atomkärnor som inte är så stabila som de ska vara och går sönder/ sönderfaller spontant, de delar på sig. Så när de gör detta kallas det radioaktivstrålning. Eller bara helt enkelt farlig strålning.

Becquerel - Henri Becquerel var en fysiker som arbetade med självlysande material, han trodde att de var en sorts rönkenstrålning. Det var det dock inte, men en dag då han lade ut ett stycke av en uranförening på en fotografisk plåt, visade den sig att den var svärtad. Han kallade den för "uranstrålning", han var den som upptäckte naturlig radioaktivitet.

Pierre & Marie Curie - De var också två fysiker, precis som Becquerel arbetade de i Paris. år 1898 identifierade de två radioaktiva grundämnen, de gav dem namnet radium och polonium.

Polonium - Marie Curie kom på namnet Plonium, genom att tänka på sitt hemland, Polen. Man säger att hon kanske längtade hem, och att det var därför hon nämnde det så.

Alfastrålning - En partikel som består av protoner och neutroner. Strålningen går knappt genom ens egen hud, den kan stoppas av ett papper, så svag är den.

Alfapartikel - Är 2 protoner och 2 neutroner som lossnar från en större partikel, som blir andra ämnen.

Radon - En gas som man kan hitta i hus, för att vissa byggmaterial kan innehålla ämnet, men det kan också finnas i marken där man valt att placera och bygga huset. Ofta får man ventilera ut det ordentligt så att det inte finns i luften och så.

Betastrålning - En partikel som består utav en elektron, eller egentligen en proton och elektron som skapats till en elektron som blivit utskjuten från en atomkärna. Strålningen den utger går genom lite mer än vad en alfastrålning kan. Men det skyddar att bara ha tjocka kläder på sig och att vara inomhus, den går inte egen glas eller ens 3 cm trä/träbit.

Betapartikel - En beta partikel är samma som en elektron, det är neutroner och protoner som skapats till en elektron.

Gammastrålning - Det här är den farligaste strålningen, man kan också säga ett den är ett slags ljus. Det blir inte bättre när ljuset som den är är osynligt, för då blir det mycket svårare att skydda sig mot det. För att kunna hålla borta strålningen måste man ha en 10 cm tjock blyväg, så att den inte når en.

Detektor för radioaktiv strålning (mätning, instrument, enhet) - En enhet som heter becquerel, det är ett vanligt sätt att mäta strålning på och är ett instrument som ger ifrån sig mer ljud ju mer strålning det är.

Bakgrundsstrålning - En viss speciell strålning som alltid finns på en speciell plats.

KÄLLOR: http://youtu.be/fR77Lsn_XWs?t=1m58s

https://www.youtube.com/watch?v=LsFxeNC-uWA&feature=youtu.be&list=UUvXK84pqx-GIbwEzZbXIS8w

Begrepp och CBRN

• CBRN-Krigsföring 

Svar: Det är en förkortning på engelska av C = Chemical, B = Biological, R = Radiological och N = Neclear, på svenska blir det Kemiska, Biologiska, Radioaktiva och Nukleära hot och risker. 

CBRN-förband är de som tar hand om liknande händelser för att minska risken för egna förband och människorna. De övervakar, söker och identifierar CBRN-hot.

Källor: http://www.ne.se/enkel/cbrn?login=yes

http://jobb.forsvarsmakten.se/sv/om-forsvarsmakten/verksamhetsomraden-arbetsomraden-och-forband/arbetsomraden/ao-cbrn/

http://sv.wikipedia.org/wiki/CBRN-krigf%C3%B6ring

• Fattigmansvapen(?)

Svar: Fattigmansvapen är ungefär samma sak som biologiska vapen. Min källa säger att det räcker med bara lite bakterier i vatten för att det ska kunna bli farligt, men det beror helt på hur mycket man vill döda och förstöra.

Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Biologiska_vapen

• Biologiska vapen

Svar: Biologiska vapen är organismer eller mikroorganismer, eller lite enklare virus och bakterier. Biologiska vapen räknas som ett massförstörelsevapen.
Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Biologiska_vapen
http://www.ne.se/kort/biologisk-krigf%C3%B6ring
http://www.sakerhetspolitik.se/Hot-och-risker/CBRN-hot/Biologiska-stridsmedel/

• Kemiska vapen

Svar: Kemiska vapen är skadliga kemikalier, eller gaser. Som senapsgas, nervgas och tårgas. Senapsgas nersätter ditt immunförsvar, och kan leda till att du får cancer senare i livet, det fräter också upp ditt skin eller bränner upp det om en brännskada. Nervgas "attackerar" dina nerver. Man kan hitta nervgas både i fast, flytande och gas form. Tårgas är inte dödligt, det gör bara dina ögon irriterade, att de börjar sveda och att man kan bli tillfälligt blind.
Källor: http://www.ne.se/enkel/senapsgas 
http://www.ne.se/enkel/nervgaser?i_h_word=nervgas
http://www.ne.se/enkel/t%C3%A5rgas

• Händelser
Svar: 
Halabja, Irak
Under år 1988 så utsattes Halabja för en attack som ingick att bli bombade med senapsgas och blandat med saringas, under perioden dog ungefär 5 tusen människor.
Källa: http://www.levandehistoria.se/fakta-fordjupning/operation-anfal/anfal-folkmordet-pa-kurder-i-irak-1988

Saringas, Tokyos tunnelbana
År 1995 släptes det ut saringas i fem olika tåg i japan, detta var en terrorattack och tio personer var inblandade i attentatet. Det var fem chafförer som körde tågen och fem andra som släppte ut gasen. Det var över fem tusen personer som skadades, och 13 som dog.
Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Saringasattacken_i_Tokyo

Syrien, Augusti 2013
Förra året i Augusti var det krig i Ghouta, och utsattes av gasattack. Gasen som de använde var klorgas, mer än 1 tusen människor omkom.
Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Gasattacken_i_Ghouta
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/kerry-minst-1-429-doda-i-gasattack_8469130.svd

• Kemiska vapen under första världskriget
Svar: Under första världskriget använde man många olika sorters kemiska vapen, det var nytt och väldigt effektivt, man visste inte vad riskerna var och hade inte lärt sig mycket om det. Man använde sig av tårgas, senapsgas, fosgen och klor. Fransmännen var de första om att använda tårgas, sen tog Tyskarna idéen och använde det också och började sen utveckla de olika stridsmedlerna. Det användes ändå inte av tårgas så mycket, för att man kom på att den frös under vintern, så därför slutade man. Det dåligaste med klorgasen var att när man sköt ut den och gasen frigjordes var den grön, så att man såg var den var någonstans. Det var inte senapsgas och Fosgen, de var inte synliga för ögat.
Källor: http://vetamix.net/image/kemisk-krigf%C3%B6ring-under-f%C3%B6rsta-v%C3%A4rldskriget_20777
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kemiska_vapen_under_f%C3%B6rsta_v%C3%A4rldskriget

• Dumpning senapsgas
Svar: Sjöfartsverket gjorde en kartläggning av Östersjön, och då hittade de 39 000 objekt, varav 10 000 trors vara ammunition från andra världskriget, och de ska innehålla senapsgas. Men det är inget farligt för omgivningen, bara man inte rör vid det så.
Källa: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=94&artikel=5379136

• Konvetion om förbud mot kemiska vapen
Svar: År 1925 förbjöd man att man inte fick inneha, utveckla eller använda kemiska vapen i krig eller till något annat. Men det var inte förräns år 1993 då man bestämde det "på riktigt".
Källa: http://www.redcross.se/om-oss/krigets-lagar/vapen/kemiska-och-biologiska-vapen/