Bortbytingen

Historien började med en trollkäring som gick på en stig med sin son i famnen, plötsligt hörde hon ett par människor komma ridande emot henne. Hon såg då på långt håll att kvinnan höll i ett barn, hon ville genast se hur ett sådant människobarn kunde se ut, i hasten råkade hon skrämma hästarna och barnet föll på marken. Medan paret försökte få kontroll på hästarna gick trollet fram för att kolla på barnet, hon blev förstummad av dess vackra ansikte, små fingrar och mjuka hår att han genast i stor hast bytte ut sitt barn mot människobarnet och gav sig iväg.

Paret kom tillbaka och letade efter sin försvunna son, men kunde inte hitta honom någonstans. Moder ville inte vara hård mot trollungen och tog med det hem men visade ingen stor kärlek till det fula barnet, ju mer han växte desto fulare blev han och alla som jobbade på farmen t.o.m hennes man, började "ignorera" henne och visa mindre henne respekt.

Mannen försökte många gånger få henne att ändra sig och gav många förslag på hur dom skulle kunna bli av med bortbytingen, men modern vägrade för att trollungen inte hade gjort något fel det var ju bara trots allt, ett barn. När trollungen var på gränsen av att svälta ihjäl sa mannen att de skulle låta honom göra det men hustrun kunde inte, hon slängde en död mus till bortbytingen och tittade bort när han glufsade i sig den. Mannen försökte även lura sin hustru genom att säga att de kunde gå till marknaden, med de behövde gå över berget för att kunna komma ditt, modern envisades om att bära trollungen men var för trött halvvägs upp.

Mannen tog då trollungen ifrån henne och började gå uppåt berget, flera gånger "snavade" han och en tredje gång "råkade" han tappa trollungen, kvinna som var snabb på fötterna tog emot ungen och kollade förskräckt på bonden.

Sedan en natt sattes ladan och deras hus på fyr, alla skylde det på trollungen och sa att alla hade sätt honom samla kvistar och hö tidigare på dagen och att han även hade försökt att tända fyr på det när ingen tittade. Plötsligt ur lågorna klev modern ut med trollungen i famnen. Bonden gick fram till henne och grabbade tag i trollungen och slängde tillbaka honom i eldens lågor.  Hon skyndade efter honom och när hon kom ut ingen var hennes händer svårt brand skadade, hon gick till en brun och satte sig ner med trollungen i famnen. Den la sig snabbt tillrätta och somnade strax därpå. Mannen sa att han inte kunde stå ut med det längre och gick därifrån, modern ville springa efter honom men hon kunde bara inte.

På vägen såg mannen en liten pojke och tänkte för sig själv att det var så hans son skulle se ut, sen när han frågade var pojken var på väg sa han att han skulle svara ifall han visste vem han var, mannen blev över sina öron glad när han förstod att det var hans egen sån som hade kommit tillbaka. Mannen frågade då hur det kommer sig att pojken hade kunnat rymma från trollen och hur han fortfarande var vid liv, pojken svarade då att varje gång hans egen mor hade varit snäll mot bortbytingen var trollen snälla mot honom och när andra var elaka mot honom så hände det pojken också, mannen vände på klacken och sprang tillbaka till sin fru för att säga henne att hon hade räddat livet på deras son och att fulhet inte räknas när det kommer till barn.